Bakgrund

Att etablera en Mariamottagning i Blekinge antas kunna ge en långsiktig investering i länets ungas hälsa, trygghet och framtid. Genom att erbjuda tidiga och samordnade insatser till ungdomar med psykisk ohälsa, missbruk eller beroendeproblematik kan länet förebygga att problemen förvärras och leder till mer omfattande insatser längre fram.

Forskning och erfarenhet visar att tidiga insatser minskar risken för skolavhopp, arbetslöshet, kriminalitet och långvarig psykisk ohälsa. En mottagning som samlar kompetens från både kommun och region skapar en helhetssyn kring individens behov och minskar risken för att unga faller mellan stolarna.

Identifierade behov i Blekinge som vi känner till:

1. Ökande psykisk ohälsa bland unga

• Psykisk ohälsa är en av de största folkhälsoutmaningarna i Blekinge. Många unga upplever oro, ångest, nedstämdhet och relationsproblem, vilket påverkar deras vardag och framtidstro.

• Unga med komplex problematik – t.ex. kombinationen av psykisk ohälsa och missbruk – riskerar att hamna mellan olika verksamheter. Det finns ett tydligt behov av en samlad mottagning där kommun och region samarbetar.

• Elevhälsa, ungdomsmottagningar och psykologiskt stöd räcker inte alltid till för att möta det ökande behovet. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp i tid.

• En mottagning som är lätt att nå, kostnadsfri och inte kräver remiss kan sänka tröskeln för att söka hjälp – särskilt för unga som är osäkra eller rädda för att bli stigmatiserade.

• Region Blekinge och länets kommuner har redan etablerade samverkansformer, men en Mini-Maria mottagning skulle konkretisera och förstärka samarbetet kring unga med behov av samordnat stöd.

• För att insatserna ska vara effektiva över tid behövs en modell som är ekonomiskt och organisatoriskt hållbar – något som förstudien ska undersöka.

Effekter från andra regioner

Erfarenheter från etablerade Mariamottagningar i Sverige visar att verksamheten har stor betydelse för att nå unga med komplexa behov. En utvärdering av Mini-Maria Resursmottagningen i Göteborg visar att 30 % av ungdomarna har substansbrukssyndrom och att 10 % har samsjuklighet, vilket innebär att mottagningen når en högriskgrupp som ofta har svårt att få rätt stöd i traditionella vårdstrukturer.

Dessutom har 25–30 % av ungdomarna under 18 år som söker hjälp haft kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vilket visar att mottagningen fungerar som ett viktigt komplement och förstärkning till befintliga insatser.