Laktos är en kolhydrat som förekommer i mjölk från däggdjur. För att nyttja laktos som energikälla måste först laktos brytas ner till monosackariderna glukos och galaktos av enzymet laktas (laktasflorizinhydrolas) producerat av enterocyter i tunntarmen. De flesta människor föds med förmågan att bryta ner laktos då mjölk utgör huvudsaklig föda under spädbarnstiden, men därefter avtar laktasproduktionen successivt med stigande ålder. Denna nedreglering av laktasproduktion påverkar cirka två tredjedelar av världens befolkning och leder till laktasbrist i vuxen ålder, så kallad adult hypolaktasi. Kongenital hypolaktasi samt sekundär hypolaktasi är två andra typer av hypolaktasi. Kongenital hypolaktasi är ett medfött tillstånd som ger uttalade symtom hos spädbarn vid amning. Sekundär hypolaktasi orsakas av olika inflammatoriska tillstånd eller infektioner i tarmen som ger laktasbrist trots genetisk förmåga att producera laktas. Vid intag av laktos utan närvaro av laktas sker nerbrytning av laktos av bakterier i tjocktarmen med bland annat magsmärta, gasbildning och diarré som följd i varierande grad beroende på individens unika mikrobiota. Laktosintolerans är den kliniska termen för när hypolaktasi ger upphov till symtom.
Hos cirka en tredjedel av världens befolkning kvarstår dock förmågan att producera laktas även i vuxen ålder, speciellt bland populationer som traditionellt tillämpat boskapsdomesticering och mjölkkonsumtion efter spädbarnstiden. Bibehållen laktasproduktion beror på en mutation (enbaspolymorfi) i genen MCM6 (Minichromosome maintenance 6) cirka 14 000 baspar uppströms i genomet från genen LCT (Lactase) som kodar för enzymet laktas. Över världen har åtminstone fem olika oberoende enbaspolymorfier identifierats vara associerade med bibehållen lakatsproduktion. I Sverige är cirka 90% av befolkningen laktostoleranta. Den vanligaste mutationen i Europa där kvävebasen cytosin är utbytt mot kvävebasen tymin benämns LCT -13910 C>T.
B-LCT ger analys av mutationen LCT -13910 C>T och används vid utredning av patienter med misstänkt laktosintolerans på grund av adult hypolaktasi. Genotyp C/C är förenlig med laktosintolerans. Tolkning av genotyp måste dock alltid göras i relation till individens ålder då barn med genotyp C/C ofta tål laktos upp i tidiga tonåren. Genotyper T/T samt T/C är förenliga med bibehållen laktasproduktion i vuxen ålder. Sekundär hypolaktasi och kongenital hypolaktasi kan inte diagnosticeras med B-LCT.
Vid närvaro av ej tolkningsbar genotyp kan en kompletterande laktosbelastning behöva genomföras.