- Startsida
- Hälsa och vård
- Forskning och utveckling
- Pågående forskning
- Pågående forskning inom hälso- och sjukvården
- Livskvalitet för patienter med svårläkta sår
Livskvalitet för patienter med svårläkta sår
Bakgrund
Det finns ca 40 000 patienter med svårläkta sår i Sverige. Dessa patienter prioriteras inte alltid så högt som de borde, vilket riskerar att leda till onödigt lidande, långa vårdtider och höga kostnader. I många fall saknar patienterna etiologisk diagnos vilket bidrar till förlängd vårdtid där optimal behandling saknas. Detta leder, i sin tur, till onödigt lidande med utebliven sårläkning och långvarig smärta som följd. Brister i uppföljning och kontinuitet i vården får stora konsekvenser för dessa patienter, där majoriteten är äldre, multisjuka och sköra. Patienter med svårläkta sår upplever att de inte får den vård och den uppmärksamhet som behövs under sårbehandlingen. Avvikelser till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) inom området omvårdnad, vävnad hud uppskattades 2019 till mer än 20 avvikelser/dag i Sverige.
De flesta patienter med svårläkta ben-, fot- och trycksår behandlas inom kommunal sjukvård eller i primärvård, där tillgången till sårkompetens kan vara begränsad. SBU rapporterar att de regionala skillnaderna för behandlingen av svårläkta sår i Sverige beror på att olika regioner har olika strukturer för sårbehandling eller saknar tillräcklig kompetens. Enligt rapporter från SBU finns det stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det handlar blandat annat om betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet.
Syfte
Syftet med forskningsprojektet är att utvärdera livskvalitén hos patienter med svårläkta sår med hjälp av kända kliniska utfall som indirekt kan påvisa livskvalitet. De kliniska utfallen är etiologisk diagnos, sårläkningstid, smärt- och antibiotikabehandling på grund av såret. Ett vidare syfte är att besvara om en arbetsprocess kring sårbehandling med struktur, digitala sårkonsultationer och uppföljning i ett nationellt kvalitetsregister kan ge personalen underlag till en evidensbaserad behandling och därmed tillförsäkra patienterna med svårläkta sår en ökad livskvalitet genom optimal vård och omsorg.
Studiedesign och metod
Projektet är 3-årigt, maj 2021-maj 2024, och finansieras med forskningsanslag från Familjen Kamprads Stiftelse. Projektet är en nationell epidemiologisk studie med kvantitativa metoder där livskvalitet under sårläkningsprocess ska utvärderas för 10% av Sveriges 40 000 patienter med svårläkta sår.
Studien är godkänd av etikprövningsmyndigheten (diarie nr 2021-00178). När en lottad enhet tackar ja till att delta ska ett samtycke skrivas under av ansvarig chef för verksamheten och skickas till forskargruppen. Deltagande i studien är frivillig och enheter som deltar kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Det är helt avidentifierade uppgifter som samlas in och enhetens svar och resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Endast projektgruppen kommer att ha tillgång till enhetens avidentifierade och aggregerade data. Uppgifterna kommer att sparas i minst 10 år för möjligheten att kontrollera resultaten av undersökningen.
Två vårdcentraler, två särskilda boenden, två hemsjukvårdsområden och två specialistkliniker i samtliga regioner i Sverige har slumpmässigt valts ut. När en enhet blivit lottad ombeds den enheten att besvara några frågor genom att fylla i en elektronisk enkät. Ansvarig chef för verksamheten utser en kontaktperson som utför datainsamlingen. Kontaktpersonen ska ha kännedom om journaler och ha behörighet till medicinsk journal.
Deltagande i studien innebär att projektgruppen får avidentifierade data kring de patienter med svårläkta sår som behandlats på lottad enhet de senaste 12 månaderna. Enheten genomför ett urval för att hitta alla patienter med svårläkta sår. Datainsamlingen sker vid 1 tillfälle och enheten har 2 månader (april och maj 2023) på sig att färdigställa datainsamlingen. Om enheten registrerar i RiksSår eller använder beslutstödet Dermicus Wound kan dessa användas för att besvara frågorna. Om enheten inte använder RiksSår eller Dermicus Wound görs en journalgranskning. Se länk nedan för att få information om vilka frågor som ska besvaras.
Deltagande enheter får sina resultat sammanställda och samtidigt en kvalitetsgranskning över enhetens sårbehandling.
Resultat
Resultaten återkopplas till de enheter som har deltagit. Anonymiserade forskningsresultat kommer att redovisas både i nationella tidskrifter, i internationella medicinska tidskrifter och på RiksSårs Länk till annan webbplats. hemsida. Resultaten kommer också att användas i det pågående arbetet med personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår inom det nationella kunskapsstyrningssystemet. Länk till annan webbplats.
Publikationer
Projektgrupp
Projektkoordinator: Maria Boström, distriktssköterska och verksamhetsutvecklare Region Kronoberg.
Projektkoordinator: Kristina Nordin, Administrativ sekreterare och forskarassistent, Blekinge kompetenscentrum.
Projekt Controller: Jenny Roxenius, verksamhetsutvecklare Region Jämtland/Härjedalen.
Analytiker: Hanna Wickström, Specialist i allmänmedicin, doktorand vid Lunds universitet.
Projektansvarig: Rut F Öien, Specialist i allmänmedicin, docent vid Lunds universitet