Ett romerskt guldmynt

Den 28 maj överlämnades ett mynthänge av guld som gåva till Blekinge museum. Givaren är en privatperson som fick föremålet i dopgåva på 1960-talet.

Ett guldmynt med hängögla. En person i profil syns på myntet.

Ursprungligen påträffades hänget av en lantbrukare, i en åker nära byn Hammarby i östra Blekinge. Det är tillverkat av en romersk solidus, ett guldmynt slaget i Ravenna år 435 e.Kr för den romerske kejsaren Valentinianus III. Ravenna var vid denna tid huvudstaden i den västliga delen av Romarriket och Valentinianus upphöjdes till Augustus här år 425, endast sex år gammal. Han regerade sedan till dess att han blev mördad i Rom år 455. Det aktuella myntet uppmärksammar Valentinianus 10-årsjubileum som kejsare och är sällsynt jämfört med andra av hans guldmynt som påträffats på våra breddgrader. Myntet har gjorts om till hänge genom att det försetts med pärlrand och ögla. På så vis påminner det om hur flera inhemska brakteater från folkvandringstiden ser ut från mitten av 400-talet och 100 år framåt. Just kombinationen mynt-pärlrand-ögla är dock endast känd genom ett fåtal exempel från danskt område.

Stor mängder guld i Skandinavien

Det finns belagt att skandinaver tjänstgjorde i romarrikets hjälptrupper under senantiken, och under folkvandringstiden dyker stora mängder guld upp i Skandinavien. En vanlig tolkning, inte minst bland arkeologer, är att hemvändande legoknektar medförde sin avlöning, sin ”sold” i form av solidimynt till sina hemtrakter. Väl hemma omvandlades ofta guldet till inhemska smycken och senantika kejsarmedaljer var ofta förlagor. Brakteater uppvisar därför stora likheter med dessa. Efter hand utvecklas de mot mer säregna konstuttryck med inslag av runskrift och stiliserade figurer från den mytologiska världen. Exempel på sådana tidigare påträffade brakteater finns i Blekinge från exempelvis öarna Senoren och Tjurkö.

Guldmynt med hängögla. Bild av person i helfigur anas.

Myntets historia

Vad kan vi utläsa av själva myntet? Myntets åtsida visar kejsarens byst vänd mot vänster. Han har ett diadem i håret och är iklädd en konsuls klädnad. Han håller ett stycke tyg, en s.k. mappa i sin högra och en spira i sin vänstra hand, bägge traditionella symboler för maktutövning. Texten lyder: D N PLA VALENTINIANVS P F AVG. Den latinska förkortningen skall utläsas som följer: D (-ominus) N (-oster) Pla (-cidius) Valentinianus P (-ius) F (-elix) Aug (-ustus) : Fritt översatt till svenska blir detta: "Vår herre Placidius Valentinianus, gudfruktig, välsignad och gudomligt upphöjd".

Frånsidan föreställer en likaledes konsulsbeklädd kejsare, sittandes på sin tron och vänd framåt. Även här håller han en mappa och en spira i sina händer. Text en lyder: VOT X MVLT XX. Denna latinska text är förkortning för: Vot (-is) X (Decennalibus) Mult (-is) XX (Vicecennalibus). Fritt översatt till svenska skall detta betyda ungefär “Böner på 10-årsjubiléet och förhoppningar om ett 20-årsjubiléum.”
Beteckningen R V CONOB på frånsidan utgör myntmärket, vilket visar att myntet slagits i Ravenna samt att det höll rätt standard för ett kejserligt guldmynt.

Ett betydelsefullt bidrag till historien

Det nu inlämnade mynthänget utgör ett vittnesbörd från en brytningstid. Kontakterna mot kontinenten och romersk kultur var något man ville framhäva. Kanske var hänget en gång tillverkat direkt åt en prominent person eller avsett att överlämnas som gåva till någon regional makthavare som tillverkaren stod i kontakt med. Helt säkert är att hängets ringa slitage tyder på att det inte burits under särskilt många generationer. Framför allt pekar det på att det slutligen snabbt hamnat under jord och inte heller roterat länge i ploggången. Kanske offrades mynthänget i ett blött markområde i närheten av Hammarby? Kanske plöjdes det upp ur en grav i en åker under 1900-talets första hälft? Fortsatt forskning kan kanske kasta ytterligare ljus på de egentliga fyndomständigheterna. Genom sitt överlåtande av guldhänget till Blekinge museum lämnar givaren ett betydelsefullt bidrag till den gemensamma historien. Forskningen kan därför arbeta med att sätta in hänget i ett historiskt-arkeologiskt sammanhang och på sikt kan även allmänheten få ta del av föremålet i en framtida utställning. Mynthänget inlemmas i projektplaner kring järnålderns Blekinge i stort men i synnerhet forskningen kring rörande Hallarumsområdet och Östra Skärgårdens äldre historia.

Vill du veta mer?

Sök i Blekinge museums föremål- och fotodatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I skriften Att vända på varje sten kan du läsa mer om arkeologiska utgrävningar och andra kulturarvsprojekt i Blekinge. Foldern finns som pdf nedan.

Hittade du informationen du sökte?